vi tror att det är sommar

Håkan lurar oss, det gör han alltid. Han vill få oss att tro att det är sommar. Han lyckas varenda gång, sen går man ut. och inser att man fryser. Jobbigt det där. Men med sommarkänslor i kroppen blir det oftast bra ändå.
Så, nu sitter vi här, i MOOOORA, och laddar upp för att gå in i Vasaloppstältet, jag visste inte ens att det fanns ett sådant med tydligen så gör de det. Det låter spännande, nästan kul. Exotiskt liksom, vi har aldrig varit där, men med Hardcore superstar kommer det att bli bra.


I mitten av en Hurricane.

Spontant kommer alltid vara bäst

När jag vaknade imorse kände jag på en gång att det skulle bli en dålig dag. Klockan var bara 08:00 så jag hade hela dagen på mig att göra roliga grejer. Synd bara att Emelie jobbade, Sofie var i Mora och personen som jag helst ville träffa låg hemma med magsjuka. Det fanns ingen som helst anledning för mig att ens lämna sängen.

Men så händer det plötsligt, man blir bjuden till Mora, jag blev lovad Hardcore Superstar i ett tält med en full Sofie som sällskap, så nu sitter jag här på buss 45 med fjärilar i magen och bara vet att det här är ett sånt där äventyr som vi aldrig kommer glömma.

Jag kallar detta för livskvalité , att både ha tid och möjlighet att bara slänga sig iväg nånstans. Det är pågrund av detta jag kanske aldrig kommer lämna mitt nuvarande jobb. För det är ju precis såhär jag vill ha det.

en helt ovanlig fredag i februari.

Tänkte berätta om vilken fantastisk dag jag hade i fredags. Tidigt på morgonen bestämdes att vi skulle ut och åka slalom, jag Sofie och han som sov så sött bredvid mig. Jag blev nog lite nervös redan då, jag är ingen baddare på att åka skidor, jag har aldrig riktigt lärt mig det där med att svänga ordentligt, 4-åringarna är bättre än mig. Störtlopp är mer min grej, så länge det inte är för brant förstås. Visst är det härligt med skidor, men ölen i toppstugan är nog bäst ändå.

Iallafall, första åket närmade sig, liften som jag satt så skönt i började nå sin slutstation så det var bara att bita ihop och hoppas på det bästa. Försökte trösta mig med att ingen ändå skulle se mig med min mindre smidiga teknik då jag kommer vara den som åker sist hela tiden. Och så bar det iväg, av okänd anledning var jag först, kanske för att dom andra inte skulle behöva vänta mitt i backen? Plötsligt svischade den blåa jackan förbi mig så lätt i full fart. Där nånstans insåg jag att detta inte skulle bli någon dag dränkt i pina, nejnej, jag njöt. Jag njöt till fullo varenda minut, av solen som värmde och av att åka där bak i min egen takt och bara njuta över den vackra utsikten, som i mitt fall var just den där blåa jackan. Jag log för mig själv då jag insåg att även slalom kan vara grymt sexigt.

Den fantastiska dagen avslutade vi med bastu i Hackås, det var trevligt ända tills jag satt på bron utanför och insåg att jag var död. Att komma ihåg till nästa gång ; Förtäring av alkohol i samband med Bastubad kan orsaka yrsel, svimningskänslor, utmattning, och har en negativ inverkan på kvällen som helhet. Sker på egen risk.

Var inte ledsen Juholt, ingen annan är det.

Jaha då var dagen kommen, Juholt har avgått, kanske kan vi nu få läsa en tidning som inte handlar om hans trassliga karriär? Det vore fint.

Det är lördag. Jag har tråkigt. Med 6kr på kontot och ingen bensin i bilen gissar jag på att jag kommer fortsätta att ha tråkigt. Om jag nu inte gör som jag brukar, rånar mitt eget sparkonto och låtsas som ingenting. OM det nu skulle ske hamnar jag nog vid popcornskålen i Skucku, det kanske låter gott?

För femton år sedan hade det här varit okej.

Jag vaknade tidigt imorse, för tidigt. Anledningen till detta tror jag är både skev dygnsrytm senaste dagarna och förstås den längtan jag haft till denna dag, inte just för att det är den 26november, utan för att jag idag äntligen ska få vara gäst på Alsenrevyn! Jag tillåts att dricka en öl, jag behöver inte stå bakom bardisken och kolla ut över folket och se skrattet förvandlas till tårar. Jag får ikväll sitta ner och bli serverad min mat istället för att kasta i mig den i bygdegårdens källarlokal. Jag är bara så pepp för detta! Fjärde revyn och jag får äntligen vara gäst:) att jag råkar fylla år på finaldagen höjer förstås stämningen inför detta lite extra.


Iallafall, vaknade tidigt, kunde inte somna om. Efter ett tag gav jag upp, tog med mig täcket och smög in på rummet där Wilma sov, hon var vaken och sträckte sina armar mot mig och flinade till. Vi går in och kryper ner i mamma och pappas säng och trängs där alla fem. Jag, mamma pappa Lucas och Wilma. Min mor går ner och hämtar fika och min födelsedagspresent. 22år och paketöppning i mamma och pappas säng, jag känner mig så, vuxen?

Jag har också sett den nu.

Hej mitt fantastiska liv, jag lever, gör du?

Jag och mina vänner var iväg på bio nu ikväll. Satt och suktade efter Edwards något håriga bleka bringa. När kommer han hit och river mitt sovrum är frågan jag nu ställer mig. Ah, Edward du får oss alla att framstå som fjortonåriga vampyrkåta parasiter. Jag är inget undantag men jag håller mig från att skrika ut mina känslor i biosalongen, jag gör det lite tyst för mig själv istället och försöker så gott jag kan att dölja mitt fåniga leende, då det var som värst slängde jag en blick mot Sofie, det hjälpte, hon hade om möjligt ett ännu fånigare leende på sina läppar, jag var inte värst.

Jag väljer att avsluta detta inlägg redan här innan det går för långt.

Vad det är bra att vi har oss

Vad det är bra att vara omgiven av vackra vänner. Idag har dom skämt bort mig med coca cola och marängswiss. Det behövde jag i min mindre fantastiska dag. Ett elände har alltid något bra med sig, denna gång alltså en heldag med brudarna. Nu för tiden är vi singlar alla tre, helt fria och utan minsta krav på oss, vi är starkare än någonsin, snyggare än någonsin och kanske lite bättre än alla andra.

Ah, det är så bra att vi har oss.